Explosionsartat..

Tisdag och etapp 3 på hallprojektet är inlett!

Har du känt så någon gång..att man är på väg och explodera?

Så känns det nu och jag går inte in närmare på varför men jag tror att det har med den egna gränsen att göra.

Jag skulle kunna skriva uppsats om ämnet men även där är det locket på.

Lite grand som bakbunden eller också är det magkänslan som bestämmer men i dag var det mycket nära att jag frångick min professionella hållning.

Nejnej..glöm det..det har inget med mitt nya fantastiska jobb att göra ..ALLS!

Är ganska van att avgöra när folk försöker bolla den heta ansvarspotatisen till mig och det resulterar ..med omedelbar verkan..att ansvaret bollas tillbaka till den som äger det. I det här fallet äger jag inget ansvar men har valt att vara ett mycket passivt bollplank..hur jävla hårt den heta ansvarspotatisen kastas så ramlar den rakt ner och det är bara för ägaren att plocka upp den igen.

Jag säger bara..HUR FAAN IDS MAN? När det sen spelas spel runt omkring det heta ansvaret..dvs det dras in människor som absolut inte ska hjälpa till att kasta ansvarspotatisar..utan ifrågasätta vad som egentligen pågår..ja, det är då explosionskänslan kommer som ett brev på posten eller mail i inkorgen..typ.

Att vissa..långt ifrån alla..människor nedlåter sig att gå över gränser men inte gör något åt sina egna tilkortakommanden är för mig en gåta.

Så ja..nu har jag pyyyyst lite av det explosiva innehållet..men..explosionsrisken är ändå överhängande.