Respekt och relationer..

Vårsolen strålar och det är ljuvligt med ljuset..det är ljust tidigt på morgonen..det är bra för en morgontrött som jag.

TACK min älskade systerdotter  Hannah för den fina bilden, det uppmuntrande kortet och kylskåpsmagneten “Svinviktigt”! Tänkte ta en bild och visa den här men eftersom vi nöter på våra batterier till de digitala bildfångarna så..jaa..urladdat batteri IGEN!

Rubriken kom till mig igår kväll före insomnandet och skulle behöva ägnas ett antal blogginlägg eftersom det är ett stort och viktigt ämne.

Det är svårt att förstå att respekt för andra människor är så svårt för vissa. I min värld är det väldigt enkelt eftersom respekten för andra människors sätt att vara och tycka berikar mitt eget liv..jag lär mig hela tiden genom att iaktta..lyssna och reflektera.

Så är det dock inte i allas värld. En del har en världsbild och ett livsmanus som innefattar en mycket snäv syn på verkligheten. Har man en sådan snäv bild så måste man ha mycket strikta regler för vad som är rätt och fel..man utvecklar också ett skydd för att se till att världsbilden..den snäva..bibehålls. I skyddet ingår att man utvecklar sig tolkningsföreträde på vad som är sant respektive falskt och det är naturligtvis en överlevnadsstrategi för att kunna behålla den lilla världen man är trygg i.

Konsekvensen för dessa verklighetsinskränkta är att relationer till andra också begränsas och ordet respekt finns inte i deras ordlista ens. Man har liksom inte förmågan att visa respekt om man anser sig ha tolkningsföreträde..på allt ..och har utvecklat osanna sanningar.

Jaa..joo..djupt, flummigt och komplicerat kan tyckas men man kan också göra det väldigt enkelt för sig..respektera medmänniskorna. Alla får tycka precis vad de vill vilket INTE med automatik måste innebära att åsikterna delas av alla andra..det som är sant för vissa kan faktiskt vara helt falskt för andra..faktiskt!

Devisen “Jag tar ansvar för mig..alla andra får ta ansvar för sig” är för mig en sanning.