fredag 11 mars 2011

Vi behöver en Astrid Lindgren..

En stark samhällsdebattör som sätter focus på hur människor i Sverige har det 2011.

Vet inte om du minns hennes novell Pomperipossa i Monismanien. Novellen fick stor uppmärksamhet och den och regeringens bemötande av Lindgren anses ha varit en bidragande faktor till att socialdemokraterna förlorade regeringsmakten.

Nu behöver vi ha en Astrid Lindgren som kan skriva novell om hur sjukförsäkringens regler ställer till det för människor. Konsekvenser som förmodligen inte kunde beskrivas eller förutses av de som sjösatte reglerna. Konsekvenser som stadgar utanförskap och som drabbar många barn som tvingas flytta när mamma och/eller pappa inte har råd att bo kvar i hemmet barnen har haft som trygg plats i tillvaron.

Från morgonsoffan såg jag nyss intervju med Svenska kyrkans representanter. Vår ärkebiskop Anders Wejeryd berättade om uppkomsten till Påskupproret och hur Sveriges kristna råd fattat samman det öppna brev som delgetts regeringen med anledning av att ALLA kristna samfund i vårt land har upplevt den dramatiska ökningen av hjälpsökande människor där barnen är en stor andel.

Det öppna brevet daterat 2011-03-10. I brevet kräver styrelsen dessa förändringar:

- Svårt sjuka människor måste kunna få sin sjukpenning förlängd utan att behöva ge sig ut och söka jobb/arbeta under sin sjukskrivning,

- människor ska inte kunna ställas utanför alla försörjningsmöjligheter därför att Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen gör olika bedömningar av deras arbetsförmåga — gemensamma bedömningar, giltiga och gällande i båda systemen, måste göras,  

- för människor som inte längre bedöms ha rätt till sjukersättning eller arbetslöshetsersättning måste det finnas en möjlighet att få försörjningsstöd från socialtjänsten även om man exempelvis äger den bostad man bor i,

- människor ska inte behöva säga upp en trygg anställning och gå ut i arbetslöshet på grund av att de nått en tidsgräns i sjukförsäkringen.

Det är väl ingen tvekan om att kraven behöver tas på allvar och göras något åt. Frågan..den stora..är om regeringen har förmågan!

Det öppna brevets avslutade rader:

I den tid som nu är, med ett Sverige vars ekonomi växer mer än nästan alla jämförbara länders, måste vi kunna klara att ge sjuka människor och dem som inte lyckas få ett arbete uthärdliga livsvillkor.
Om vi inte gör det, prioriterar vi fel!

Skriver i alla fall jag under på!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar