Efter ett mycket givande samtal med Skolinspektionen kan "Ny luft under vingarna" skönjas. Hoppet är det sista som överger en sägs det och så känns det just nu i alla fall.
I en verklighet som bäst kännetecknas av beskrivningen "moment 22" utifrån att ansvarsfrågor vilar på olika myndigheter som utifrån sina specifika samhällsuppdrag upprättat "vattentäta skott", dvs ogenomträngliga avgränsningar i ansvar, vilket i sin tur får till följd att man som samhällsmedborgare hänvisas runt runt och det är en omöjlig uppgift att få klarlagt, och i en förlängning, upprättelse om man utsatts för felaktig handläggning i ett avgörande skede i livet.
Hade nu turen att få kontakt med en fantastiskt kompetent, MÄNSKLIG, tydlig och samtidigt väldigt professionell medarbetare på Skolinspektionen som utifrån kunnighet och sunt förnuft kunde vägleda mig till att behöva utföra två åtgärder..FANTASTISKT!
Den största vackraste blomman som finns skulle jag vilja skicka i tacksamhet!!
När man som många andra samhällsmedborgare "trampar omkring" i "moment 22" så kommer man förr eller senare till vägs ende. Där idéerna är slut..orken är slut..frustrationen på högsta nivå..för man hittar helt enkelt inte vidare.
Man börjar också tvivla på sin egen förmåga och börjar leta fel hos sig själv. En otroligt destruktiv spiral där metoden blir, i ett försök att hitta nya argument, att gräva i fel som har begåtts istället för att focusera på problemlösning.
Så med ens..efter ett telefonsamtal med rätt person..får man en otrolig hjälp och bekräftelse på att, som i det här fallet, jag har tänkt HELT RÄTT (fasen vad skön den känslan är) och som jag trodde så kommer Regeringen uppmärksammas på PROBLEMET i och med ett förslag från Skolinspektionen redan i slutet på januari!!
Japp..då vet jag vad jag har att göra idag! :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar